Jag kände en kall kår längst min ryggrad, mina lungor arbetade fort så små andetag lämnade min mun. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, gick in i sovrummet, tittade hastigt ut genom fönstret. Det enda som existerade var gatulampornas sken. Jag vände direkt och gick in i köket, fyllde upp ett glas med vatten men hade ingen ro att ta en klunk. Skulle han vara här nu? Iakttog han mig? Väntade han tills jag sov? Frågorna var många i mitt huvud men inga svar. Jag stod vid köksbänken då det högg till i hjärtat, snabbt kände jag med min hand på tröjan. Jag tittade ner på handen och upptäckte att den var täckt av blod. Jag hörde hur mina andetag blev tyngre och tyngre, samtidigt som det blev mörkare framför ögonen.