Du fattas mig

Du fattas mig. När du är borta från mig fylls världen upp av ett tomrum. Jag sitter ensam i ett universum, ett vakuum där jag inte kan andas. När du kliver över tröskeln in i mitt liv så kan mina lungor äntligen fyllas med luft igen. Första gången du klev fram till mig vände du min värld upp och ner och skakade den likt ett barn med en snökula. Nu har du vänt om och gått till en annan värld. Kvar sitter jag med en värk som endast du kan bota. Här sitter jag och tänker att du är delen som fattas mig. Med dig är jag komplett.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0