Snön låg tjock över marken som ett stort mjukt, vitt duntäcke. Ett duntäcke som isolerade landet, tystade ner alla ljud. Runt omkring fanns bara en uppslukande tystnad. En strimma ljus for över snötäcket när en dörr öppnades och ett lätt, tyst knarr skapades när ett par fötter sjönk ner i den kalla snön. Kylan svepte upp under kvinnans långakjol och på huvudet bar hon en tjock röd ylle sjal. Efter bara en liten stund var kinderna färgade röda. Händerna tryckte hårt mot kroppen i ett försök att finna värme. Stjärnorna var klara och såg begrundande ner på den spända varelsen. Huset såg mindre ut med all snö på taket. Som om snön hade tyngt ner huset i marken. Dörren knarrade när den tvingades upp ur sin sömn. Ett par ögon tittade stort och förväntansfullt mot öppningen. Doften av de varma djuren fyllde hennes näsborrar. Det var en helt vanlig vintermorgon.